Anders Lundkvist

”Vi måste reagera när demokratin ifrågasätts”

I år firar Sverige 100 år av demokrati men vi gör det i en tid då demokratin är satt under stark press på många håll i världen. När jag 2016 bestämde mig för att kandidera till posten som kommunalråd i Piteå var det just detta faktum som var avgörande för mig. När jag nu lämnar posten vill jag avsluta med att slå ett slag för det demokratiska samtalet. Demokrati byggs underifrån och vill man bidra till det demokratiska bygget görs det bäst på det lokala planet.

Även om Sverige har stor motståndskraft mot ickedemokratiska strömningar så är vi inte immuna. Ett exempel är undersökningen World Value Survey som gjordes 2011. Nästan var fjärde svarande mellan 18 och 25 år svarade att det inte är så viktigt att leva i en demokrati. Lika många svarade att det vore ”bra” eller ”mycket bra” om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behövde bry sig om riksdagen eller om politiska val. Hela 13 procent ansåg att det vore ”ganska bra” eller ”mycket bra” om Försvarsmakten styrde i Sverige.

Att så många unga verkar tycka att demokrati inte är så viktigt gör att vi måste prata mycket mer om varför vi behöver demokrati och vad demokrati är.

I regeringsformens första paragraf, den av våra grundlagar som utgör grunden för vår demokrati, slås fast att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Den andra paragrafen säger att ”den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde”. Var och en har en (1) röst. Principen ”en person – en röst” innebär att vi alla delar på makten och maktdelning är central i en demokrati. Raka motsatsen till demokrati är att en person har all makt och att människor värderas olika. Ur den enkla slutsatsen finns ledtråden till vilka signaler vi ska vara vaksamma på om vi vill säkra en fortsatt demokratisk utveckling av samhället.

Vi måste prata mycket mer och varför vi behöver demokrati och vad demokrati är.

När en väl fungerande demokrati ska beskrivas så brukar ofta tre saker nämnas som extra viktiga. Det första är fria och allmänna val, det andra är fria medier och det tredje är ett självständigt rättsväsende.

I världen idag kan vi se tydliga tendenser på länder som rör sig i riktning bort från demokrati. I boken ”How democracies die” (”Hur demokratier dör”) beskrivs hur attackerna på demokratin har förändrats. Tidigare försvann de ofta snabbt genom militärkupper och revolutioner. Nu är det i stället genom att demokratiskt valda ledare monterar ner demokratin inifrån.

Det sker i små knappt märkbara steg och det är just de tre områden jag nämnt som brukar attackeras. När ett statsöverhuvud ifrågasätter beslut av domstolar, när journalister utmålas som ”folkets fiender” bara för att de rapporterar kritiskt om makten, när utfallet av ett fritt och allmänt val ifrågasätts eller resultatet inte accepteras. Då är det viktigt att vi reagerar och förstår att dessa är attacker på själva kärnan i demokratin. Vi kan se tydliga tecken på detta i länder som Polen, Ungern och USA.

Om du som jag vill bidra till att fortsatt demokratisk utveckling så ska du vara uppmärksam på tendenser som innebär att de grundläggande principerna för maktdelning åsidosätts. Då ska du reagera, prata med dina vänner om vad du ser. Då kommer det viktiga lokala samtalet mellan människor igång och vi får en levande debatt om demokrati, en förutsättning för att den fortsätter att utvecklas i dagens och morgondagens samhälle.

Anders Lundkvist

facebook Twitter Email